Så har man äntligen fått FK att förstå att min kropp inte fungerar för att jobba med.
Är bara synd att det tog 19 år från det att jag lämnade in första ansökan.
Nu har jag ju förvisso bara fått det muntligt men det ska komma skriftligt med snart.
Är ju fortfarande påverkad av utmattningssyndromet så blir många timmar i sängen men går ju inte att ligga hela tiden heller utan man måste ju försöka ta sig för saker ändå.
Är ju med i Sällsynta Diagnosers projekt SMIL Sällsynt mitt i livet som går ut på att personer med sällsynta diagnoser skall få träffa andra och prata om våra olikheter eller likheter skulle man kunna säga då det mestadels visat sig att alla haft liknande uppväxt.
Men det bästa med dessa träffar är att trots att det tar på krafterna så mår man så mycket bättre efter dessa träffar så helst skulle man vilja att dom fortsatte i evighet men tyvärr gör dom ju inte det.
Jag har ju varit väldigt dålig för att inte säga usel på att uppdatera här men så har jag dels mått skit dels haft en massa annat att göra samt jobbat med två andra hemsidor som är mycket viktigare än min lilla bloggsida.